Ibland behövs det inte så mkt mer, för att väcka livsandarna. Så här kommer en liten snabbis. En liten rapport alltså.
Underbar doktor, lugn och tålmodig. Förklarade tydligt och hade all tid i världen.
Diagnos: Hjärntumör.
Visst ser det läskigt ut. Tankarna for genom huvudet, alla nattsvarta. Men det var en godartad sådan. Som förmodligen inte kommer vålla några andra problem än de pappa redan drabbats av. Den sitter placerad i känslocentrat, vilket gör att han blir aggressiv ibland, får blackouter och depressioner. Men å andra sidan lär det inte bli värre än vad det är idag, och depressionerna får han bukt med hjälp av antidepressiva mediciner.
Sammantaget var det goda nyheter. För nu finns en förklaring till pappas blackouter, och det är inget farligt.
M a o, en tyngd har lyft och det känns klart lättare. Tack för supporten!
3 timmar sedan
13 kommentarer:
Harligt! Tack for att du talar om vad det var for fel! Fira lite nu! pussss
Med svar kan man hantera det som är, det blir iaf lättare och man har en viss förståelse för det som sker..
*kram*
.......Går det att operera?
Vad skönt... eller?
Kanske bra att vänta sig det värsta. Det kändes ju bättre för dej alla fall, Hoppas det inte behöver bli värre med humöret och blackouterna i alla fall.
Tråkigt om det inte går att operera /behandla. Men skönt att förstå varför och veta att det inte blir värre!
Faktum är att det är skönt. För nu har vi en förklaring till svängningarna och black outsen. På ett sätt är det skönt att de inte ger sig på en operation, pappa är ändå närmare 80 år. Tror även att för pappa är det skönt att få en diagnos, för han var så orolig för demens eller Alzheimers. M a o var det ett bra besked, under alla omständigheter.
bra att det känns bra.. trots allt.. och att ni blev lyssnade på..och förklarade för..
grodkramar..
Glad för din skull.
Oj. Jobbigt. Men skönt att ni kan se positivt på det, trots allt. En styrkekram till dig och din pappa.
Tufft! Men på något sätt, blir det lite lättare när man i allfall vet vad det beror på... *Kram*
/Bambi
Jobbiga grejer det där! Skönt det inta var "värre".
Mina barns pappa har gått igenom hela skalan, håller på än, då han hade en "farlig" sådan!
Tack återigen för stödet. Det börjar lägga sig nu. Det är lite som med cancer. Hjärntumör låter så farligt, så "döden" på något sätt. Men det är inte så i det här fallet. Sedan kommer det iofs bli konsekvenser av det, men jag ska försöka att inte ta ut dem i förskott.
Skicka en kommentar