fredag, september 02, 2005

Skärp er tjejer!

Just så vill jag bara ryta ibland. Fattar inte varför vi tjejer kan vara så sviniga mot varandra. Gäller absolut inte alla, men just idag är jag känslig.

Mitt lilla mellantroll har gått 2 veckor i skolan. Kommer in i en klass som enda tjej från sitt dagis. Hon får inte vara med! När x frågar om trollet vill leka med henne, kommer y fram och säger att x ska leka med sina kompisar. När mitt lilla troll frågar de andra tjejerna om hon får vara med i leken så finns det inte plats! Kanske senare någon gång. Med detta har inte hänt än! Ibland när hon letar på rasten så har de gömt sig så hon inte ska hitta dem! Fy fasiken vad barn kan vara elaka mot varandra! Och fy fan för föräldrar som inte är med och styr sina barn bättre än så! Jag blir totalt rabiat av allt som heter mobbing, och när mitt barn är i farozonen blir jag stridstokig!

Gissa vem som marscherar till skolan på måndag för ett litet snack! Det är inte säkert att det fortsätter så här, men skolan ska fan i mig redan nu reagera och ta tag i situationen så det inte spårar ut!

Och "while I'm at it". Linda, coola ned Dig. You made your point, vi förstår att Du dissar Mete Marit (eller vad hon nu heter). Men ge fasiken i att fylla hela bloggen om det, och ge tusan i att skryta om den uppmärksamhet det väckts i tidningarna. Det är snudd på mobbing det Du håller på med. Lägg ned!

11 kommentarer:

Bloggblad sa...

Det är bra! Ta tag i det från början! Se till att läraren jobbar med Lions Quest eller nåt av de mobbingprogram som finns, eller att de tar dit min kompis som föreläser i ämnet: www.mobbing.se
Man måste våga ta sitt ansvar som vuxen. Och ge dig inte med fega lärare. För det är skitjobbigt som lärare att lösa det här - men det är vår förbaskade skyldighet. Så stå på dig! Det finns mobbingteam på varje skola. Om ni inte kan lösa det snabbt inom klassen.

Ilva sa...

Ja haller med, man skall tidigt visa att sant inte accepteras!
Men ajajaj vad su ar ilsken, tors jag verkligen traffa er i var?? Maken kanske ar mildare....

Batbut sa...

Ilva, jag är en snäll skäl men triggar igång på elaka människor *s*. Och maken kan hantera mig, har känt mig i 30 år så sååå farlig är jag nog inte *s*
Bloggis, lovar! Jag är en sådan där "jobbig" morsa som lägger mig i,tycker, tänker och kommer med förslag. Jag ger INTE upp!

Tant Monica sa...

För jäkligt är det! Jag var också mobbad som barn. Hoppas det ordnar sig.

Sallin sa...

Tjejer kan verkligen vara för djäliga mot varandra, killar också för delen. Hanna, mellandamen, har varit utsatt för det, även Elin till viss del när jag tänker efter. det enda som hjälper är att ryta högt och länge. Vi fick epitetet "Tigerföräldrarna" efter ett tag :) Stå på dig och ryt mycket och länge!

Anonym sa...

OjOj....jag ..åhh....

Klös..

Jag har många tankar om "mobbing" har en till berättels som jag ska skriva ner ...
Stå på dej!
Tanten

I Jennys värld... sa...

Det är SÅ bra att du går till skolan och säger vad du tycker och inte bara stannar hemma och tänker att det går nog över, typiskt barn osv.

Om alla mammor var lika engagerade som du skulle världen se bra mycket bättre ut, och fler barn skulle växa upp till starka individer som tror på sig själva!

Go Batbut!!!

Lyckliga Grodan sa...

killar kan vara förjävliga de också.. inget försvara av dumma tjejer, men boysen är inte helt renhåriga de heller..
Fram för fler vuxna som vågar vara vuxna gentemot sina barn..
och säga ifrån alltså.. och älska sina barn trots allt och inget.. och föregå med gott exempel..

Fröken Svår sa...

Jag kan inte minnas att killarna var så elaka som tjejer kunde vara. Killarna lekte alltid i stora grupper medan tjejerna gärna delade in sig par eller små grupper och då gärna med en "ledare".

Detta märkte jag av när jag var lärarassistent i en förstaklass. Men då vi tog tag i det direkt så försvann grupperingarna. Vi startade något som vi kallade kompisansvar. Detta blev man tilldelad som uppgift i ett par dagar (har jag för mig) och då skulle man se till att ingen behövde vara ensam och utanför. Det funkade verkligen. De kände sig "viktiga" när de fick göra något för andra och sammanhållningen blev verkligen genuin, till slut. ;-)

Jag tycker att du gör helt rätt i att ta tag i det genast. Vilken tur att mellantrollet berättade för dig vad som händer i skolan, det är ju inte alltid de berättar hemma. Men var är lärarna? De ska ju vara ute på rasterna och torde väl hålla lite koll... Visst kan det vara svårt som rastvakt att ha koll på allt som händer, men nog borde de väl märka av en grupperingen bland tjejerna.

Stå på dig!

Krama trollet!

Cornelia sa...

Stackars liten - Stå på dej och peppa henne. Bra att du går in tidigt och inte "väntar och ser"

Batbut sa...

Tack för allt stöd och uppmuntran. Vidare rapport lär följa. Och jag ger inte upp, för mina barn kan jag strida tills jag stupar!