Tänk att ett enda ord kan väcka så många känslor. Allt från oerhört glädja till frustration, beroende på när och hur det sägs. Och ändå sägs det av samma personer om och om igen.
När ett försynt mamma hörs tidigt på morgonen, följt av en mjuk liten barnhand som klappar min kind, så klingar ordet ömt.
När nyfikenheten sätts in och jag hör mamma, varför gör Du så? Mamma, varför är det si? Mamma, när händer det? Då sätts tålamodet på sin spets, och en viss irritation väcks.
När dagen börjar lida mot sitt slut, och tröttheten sätter sägs mamma med rösten full av kärlek.
När intensiteten i syskongrälen ökar och mamma ropas i form av domarinsatser kommer frustrationen.
Vackrast och störst är ändå "Mamma, jag älskar Dig. Du är bäst".
2 minuter sedan
6 kommentarer:
Ler och minns hur det var! Den dagen kommer då du önskar allt kom tillbaka, både gott och ont! Fort går det åxå!
Jaaa... jag minns också. :)
Mmm, det är mysigt, det är det.
Hej!
Uppmuntra dina barn att fråga! En ärlig, seriös fråga direkt till mej (tycker jag)kommer aldrig fel. MAn blir rörd av att folk bryr sej. Det jag menar i min blog är detta illvilliga skvaller, och blickarna, från de som inte vågar. Jag orkar, för att jag måste, men jag måste också få gnälla över det när det blir jobbigt!
Lilla Gumman har precis börjar 'mama' och mammmmma' och det är underbart! Har aldrig hört vackrare ord....
Och Batbuttan, jag kan svära på att du har fått höra dom där orden massor med gånger. Om inte annat verkar du vara värd att få höra dom, många gånger om!
biggis - tack! Det händer ju faktiskt lite då och då
Mamma Mu, Rita & Mamse - jag njuter (iaf oftast *s*)
Jenkins, jag förstod vad Du menade. Jag tycker tyvärr att vi är lite flata, och att vår "hänsyn" ibland kan bli så total fel. Vi nästintill gör saker och ting skamsna istället. Det finns folk av alla olika slag och sorter, och det måste vi också lära våra barn. Att lära sig respekt tror jag är bland det viktigaste vi kan ge dem.
Skicka en kommentar