Kvällskonversation

Mina små troll är oerhört verbala (undrar vad de fått denna svada ifrån?). De kan formligen snacka sönder en, och speciellt kvällstid. Då kommer alla dagens funderingar fram i totalt osammanhängade ordning. Med mellantrollet utspelades följande dialog, efter 2 sagor och 3 berättelser;

Batbut: Nu älsklingen säger vi godnatt, klockan är sent.
Mellantrollet: Mamma, jag kan nog inte sova nu för mina ögon är inte stängda.
Batbut: Men då tycker jag att Du ska blunda.
Mellantrollet: Mamma, det går inte. Jag vill, men inte mina ögon.
Batbut: Då tycker jag att Du ska säga åt Dina ögon att stänga sig för Du är det godnatt.
Mellantrollet: Mamma, jag har sagt det men dom vill iaf inte. Dom vill vara vakna.
Batbut: Då säger jag åt dem, ögon nu måste ni stänga er för klockan är jättesent.
Mellantrollet: Mamma, nu är ögonen ledsna, för de tror att Du är arg på dem.
Batbut: Jag är inte arg på dem nu, men snart blir jag det om de inte stänger sig.
Mellantrollet: Mamma, de kan inte stänga sig. Det går inte.
Batbut: Och varför går inte det?
Mellantrollet: Mamma, de kan inte stänga sig för mitt skinn är för stort för min kropp. Jag behöver ett mindre skal. Då kan jag stänga ögonen.
Batbut: Ett mindre skal? Och hur får man det?
Mellantrollet: Mamma, man måste vara vaken länge så att kroppen växer in i skalet. Somnar man för tidigt så blir skalet för stort!

Ergo! Är det någon som förundras att man ibland tappar tålamodet, säger godnatt med spänd röst och lämnar rummet? *s*

ps: Hon sover nu