Jag har ju inte skrutit något idag. Bäst att få det avklarat så jag kan sova min välförtjänta sömn sedan.
På väg till Pride paraden hittar jag en farbror som tagit sig en tur i regnet. Iklädd pyjamas, tofflor och sittandes i rullstol. Kanske inte bästa förutsättningarna får en långprommis i regnet. Någon form av besvär hade han, för han kunde inte tala. Förmodligen hade rullstolen börjat rulla baklänges i en uppförsbacke, för jag hittade honom halvvägs in i buskaget.
Eftersom Stockholmare oftast lever efter devisen "sköt Dig själv och skit i andra" så hade farbron förmodligen suttit där ett tag, dyngsur som han var. Så hjältinnan Batbut rycker in, lyckas tolka farbrons mumlande och förstår att han hör hemma på det närliggande äldreboendet.
Skjutsar honom hem i spöregnet och lyckas få tag på ett vårdbiträde. De hade inte ens hunnit sakna honom! Förhoppningsvis "räddade" jag honom i tid från att få lunginflammation.
Sedan knatade jag vidare, lite glad över att ha hjälpt en människa i nöd.
5 timmar sedan
6 kommentarer:
"De hade inte ens hunnit sakna honom"... Usch, jag ryser. Undrar när de hade hunnit göra det...
Blev så paff när jag läste din kommentar i den där textrutan hos mig - att du hittat dit!
Du är dagens hjältinna!!!
superduperhero.. you're an angel in disguise
puh, där tok engelskan slut.. vardagshjältar har vi tok för lite av, och du är en fladdermus med gloria
Monica, den som söker han skola finna *s*
Tack mamse! Och Du med Grodan, ska försöka bära glorian med heder
Vilken raring du är! Många plus och stjärnor i kanten för den goda gärningen!
Måste säga att jag kände mig lite god faktiskt, jag är nog en fin människa "deep down inside"
Skicka en kommentar