Kolsvart med ett lätt duggregn. Närmar mig korsningen. Saktar ned.
PANG!
En iskocka av storlek mega landar på vindrutan. Hela gatan stannar upp.
Kan väl säga att det lät så in i helvete mycket att jag trodde hjärtat skulle hoppa ur kroppen!
En meter längre bak hade den garanterat gått genom taket. Nu slajdade den liksom längs med vindrutan ned på backen.
Både jag och bilen klarade oss intakta. Shaken but not stired
11 timmar sedan
6 kommentarer:
Ja, fick du inte hjärtslag av det, då har du starka nerver!!! Jag hade nog suttit kvar, chockat stirrande framför mig, fortfarande...
Du måtte ha en skyddsängelspatrull som jobbar skift, med hög arbetsbelastning dygnet runt! :-)
Huva!
Vad jag är glad att det gick bra!
Kram Ulrika
Du fick väl dagens kick? Hemskt ska jag tlllägga..
oh shit liksom.
Och ja, du har mail, på mailen du har här på kontaktsidan, vet inte om den gäller....
puh.. vilken tur.. det är farligt att bo i stan har jag ju sagt hundra gånger..
Kan väl säga att jag blev lite lätt stressad. Men hjärtat började slå igen, och tur är väl det!
Grodan, får vi plats allihop? Fixar Du jobb åt mig? Sagotant kan jag alltid bli *S*
Anna - *asg*. Autografen är numera utskriven och sitter på anslagstavlan! Thank you!
Skicka en kommentar