söndag, mars 26, 2006

Ärvda gener

Stortrollet har inte alltid varit stor. Och han har inte alltid varit ordentlig. En gång var han liten. Och när farmor & farfar troll skulle på middag var det med villkor att stortrollet stannade hemma. Wounder why?

I början av 60 talet bodde farmor och farfar i ett nytt fint hus. Farfar var en framgångsrik herre. Alltid först med det senaste. Elektrisk rakapparat bl. a.

Det farfar var mest stolt över var sjögrästapeterna i finrummet (i dagens läge kallar vi det vardagsrum), hur modernt och dyrt som helst. I finrummet var man bara när man hade gäster och barn var klart förbjudna härinne. Men vad bryr sig en liten vild kille om det?

En tidig morgon vaknar farfar. Ett konstigt brummande ljud hörs och han kliver försiktigt upp hur sängen. Inbrottstjuvar? Tar stora bronsstatyetten i ena handen och smyger sig ut. Ingen i köket, ingen i hallen men ljudet kommer från finrummet.

Han slänger upp dörren och vrålar "jag har Dig!". En liten pojke vänder sig om med ett stort leende. Titta på pappa och säger:

"Pappa, nu är tapeterna fina igen. Jag har rakat av håret"

3 kommentarer:

Anonym sa...

Men-åh-vad-jobbigt!
:)

Ilva sa...

Var det pa Lovisinsgatan? eller innan det kanske?

Batbut sa...

Sandra, skojar Du! Farfar var inte glad *S*
Ilva, det var innan. Låååångt innan