måndag, april 10, 2006

Tankar

Livet går framåt, i sin egen takt. Händelser passerar med ett ögonblick. Du tror att stunden är förbi. Men allt lagras. Djupt därinne bland själens skrymslen.

Naturens krafter är förunderliga. Så även vår egen boning. Kroppen minns även när tanken har falnat. Logiken får ge vika för känslan. Du tittar, reagerar, stoppar undan. Du tror det har passerat.

Så kommer dagen när känslan väcks till liv. Du funderar varför. Söker orsaker till Din sorg. Funderar och filosoferar, utan att finna ett svar.

Du ger upp och låter Dig följa med känslan. Oavsett vart den bär. Stänger tanken och låter kroppen styra. Dess minne har aldrig fel. Låt Din känsla leda Dig och vägen blir Din.

2 kommentarer:

Kimmi sa...

Ont inuti utan att riktigt kunna sätta fingret på varför är det värsta.
Stora varma kramar!

I Jennys värld... sa...

Så sant... och tänkvärt...