fredag, april 28, 2006

Till den det berör

Jag har totalt tomt i skallen. Fortfarande glad och mår bra så in i bäng. Vilket jag njuter av. Den där oron och stressen jag alltid burit med mig verkar ha tagit semester, eller kanske t o m emigrerat. Who knows? Jag lever i nuet iaf och tar tillvara på det som är.

Men det finns en avigsida... skallen verkar bli helt totalt tom! Inget väsentligt att komma med. Inga snyfthistorier, inget tragiskt i bagaget som ska ventileras. Inga små glädjeanektdoter eller trollhistorier. Butsaida har lämnat walk over. Och silvertejpens användningsområden är outforskade.

Men ge inte upp! Jag kommer igen. Kanske om en timme eller två. Eller en dag eller två. Känner jag mig själv rätt kan jag iaf inte hålla snattran!

6 kommentarer:

Mamselamsen sa...

De kanske är ett friskhetstecken.
/Från en som bloggar hela tiden. Hmmm...

Cornelia sa...

så är det i bland, själen vilar och laddar om bara. Ingen fara.

rita sa...

Men du menar väl inte att vi skall bli oroliga? Det där med silvertejpen lät ju skrämmande, när det kommer från dej!

Mette sa...

Åh men det är väl underbart! Att kunna lägga saker totalt åt sidan? Själv tänker jag alldeles för mycket hela tiden på det som varit. Hoppas att det håller i sig lite för dig!

Klimakteriehäxan sa...

skönt att man inte är ensam - här är det också himla lågt saldo i inspirationsbanken... plus ont om tid, helt generellt, men det är ju inget nytt...

Batbut sa...

Visst är det skönt, att inte känna kravet på sig eller det tvingande behovet. Att kunna blogga när det känns som jag har något jag vill säga, i stort eller smått